Direktlänk till inlägg 25 juli 2009
En vecka har gått sedan vår underbara dag! En dag jag kommer minnas hela mitt liv. En dag full av lycka, skratt & tårar. En dag som aldrig går i repris. TACK alla som var med och gjorde den här dagen oförglömlig!
Det finns några som är värda så sjukt mycket mer än ett simpelt tack - alla som hjälpt oss förbereda och fixa. Alla som orkat med framför allt mitt bollande, alla mina idéer och infall. Alla som hjälpte oss dagarna innan, och efter. Vet inte vad man säger, men ni var helt underbara - tack!
Och min älskling, han var så fin. Blir glad bara jag tänker på det.
Och vi hade nog världens finaste brudfölje.. :)
Och mitt lilla hjärta, min lilla dotter, som var en stjärna hela dagen. Glad och lätt att ha att göra med. Tror hon kände att det inte var läge att sätta sig på tvären, hon var så duktig som lät mamma & pappa stå i centrum utan gnäll. Och för det får jag nog egentligen tacka hennes mormor & morfar först och främst, men även alla andra som gav henne lite av sin tid.
En toastmadame är en person som håller i trådarna, som ser till att det där lilla extra händer och bara håller ordning när ett lyckligt brudpar inte gör det. Och Nettan, vår toastmadame skötte sitt jobb utmärkt! Du var bäst, tack!
Nu i efterhand kan jag bara säga att all planering, allt fix, allt tjafs, all shopping, all kaos, alla skratt, allt roligt, allt mindre roligt på vägen har varit SÅÅ värt det. Vi fick vår perfekta och underbar dag. Men, det är skönt att det är över nu :)
Vi är numera herr & fru Hallberg.
Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...
Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...
Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt. Vem är du? Vad kommer...
Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud. Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig. Det ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 | 26 |
|||
27 | 28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|