Direktlänk till inlägg 24 februari 2010
I helgen fick jag uppleva en svensk vinter på två sätt, och båda hade sin charm och bjöd mig på ett gott skratt :)
I lördags hade vi fin besök av Beth, en riktigt bra kväll ända tills hon fick för sig att åka hem, vid halv tolv lördag kväll. Hela Sverige vet ungefär vad vi hade för väder i lördags!? Om ni har glömt kan jag påminna er - det snöade, var kallt, blåste satan och var ruggigt halt ute! Hur som helst, vi säger hejdå i ytterdörren och hon lovar att skicka ett sms när hon kommer hem, bra tänkte jag och tog med mig telefonen till soffan och efter ungefär tre minuter ringer hon, min fösta tanke var att nu får jag en rapport om hur det ser ut ute på stora vägarna. Men icke - hon ringde för att berätta att hon sitter fast, i en snödriva drygt hundra meter från oss. Varken hon eller jag kunde låta bli att skratta. Jag drog på mig alla vinterkläder man bara kan tänka sig och gav mig ut, för att gräva fram en liten bil ur den stora snön.
Söndagen däremot bjöd på en riktigt fin svensk vinterdag. Jätte mycket snö, vindstilla och massor med sol - det blev vinterkläder och pulka ute i parken för familjen Hallberg & Beth. En riktigt fin förmiddag med massor med lek, skoj och skratt :)
Min älskade moster Nettan frågade mig här om dagen om jag hade varit ute och upplevt vintern på riktigt - och tro mig, efter den här helgen har jag verkligen det, båda sidorna av den :) Och jag gillar den fortfarande jätte mycket!
Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...
Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida. Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid. Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...
Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt. Vem är du? Vad kommer...
Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud. Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig. Det ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 |
11 | 12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 | |||
22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 |
28 |
|||
|