Fast klockan bara är 12.28 så har jag hunnit med att vakna hemma hos Lena & Louise i Hässelby, varit på Emil och Wilmas skolavslutning, en lunchdejt med Veronika och ett besök på bolaget.

Igår hade jag en riktigt bra dag, jobbade en snabbis i Sumpan. Efter det köpte jag en bukett med blommor och åkte till Nettans jobb för att överraska henne, vilket jag tror att hon kan behöva just nu. Sen åkte jag hem till pappa för att hämta upp honom och dra vidare ner till Tobbes jobb för att skriva papper på min nya bil. Efter det satte jag mig i bilen för att dra vidare till Lena & Louise för att äntligen få träffa dom igen, inte sett dom sen.. kanske september? Vi hade en riktigt bra eftermiddag i solen på balkongen med cider i glaset och en riktigt god middag.

Idag när jag var i centrum sprang jag på världens gulligaste Maria, det är en person jag verkligen gillar fast jag egentligen inte känner henne så jätte bra. Egentligen finns det inte så mycket att säga om det förutom att jag blev glad av den lilla snabba pratstunden, den lilla kommentaren/komplimangen hon gav mig gjorde mig glad och fick mig att känna mig bättre till mods. Tack Maria!

Idag behövde jag verkligen en lunchdejt med Veronika. Det spelar ingen roll varför jag är nere eller på sämre humör när jag träffar henne, allting känns alltid lite lättare och lite bättre. Jag tycker så oerhört mycket om henne och hon hjälper mig hålla ihop bara genom att finns till.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bålsta var ganska nytt för mig och Camilla visade mig allt & alla. Jag var 17, eller kanske 18. Det var hemmafest. Det var Camillas barndomsvänner och där i soffan satt han, han den där killen som var lite roligare, lite snyggare, lite märkvärdigare ...

Världens och livet har precis visat oss sin sämsta sida.  Min åttaåring har nyss behövt hälsa på någonting jag ville hon skulle slippa, för alltid.    Bålsta är omskakat och många sörjer den tragiska händelse att en nioårig flicka mist livet, u...

Det var fredag, sent en fredagsnatt. Hockeyn var på och du lät hockeyn få bli öppningsfrasen på ett samtal som tre dagar senare fortfarande lever och som vänder upp och ner på hela min tillvaro. På ett väldigt bra sätt.    Vem är du? Vad kommer...

Det är inte ens en månad kvar. Inte ens tre veckor kvar. Herregud.   Det är två veckor och fem dagar. Det är nitton dagar kvar. Va vadå? Nitton dagar! Det är inte ens tjugo dagar kvar. Håll i hatten. Jag är nervös. Jag är pirrig.   Det ...

Jag har drömt om en bröstoperation så länge jag kan minnas och för 2-3 år sedan hoppades jag att det skulle bli möjligt innan jag fyller 30 och nu sitter jag här... 27år gammal och om 49 dagar händer det.   Om 49 dagar blir min dröm verklig...