Idag är jag arg! Arg på livets rättvisa, eller rättare sagt orättvisa.Det är ingenting jag kan ändra på eller ens påverka en liten smula, oavsett hur mycket jag önskar.I lördags dog en mamma, det var inte en mamma jag kände, men hon var en mamma till två flickor och den lilla är sju år, och hennes storasyster går i åttan. Den här mamman var även fru till en man, en man som är pappa till två barn som behöver lappas ihop en bra tid fram över. Dom här två flickorna kommer sakna sin mamma resten av sina, långa, liv.Jag tycker det är orättvist att en vidrig sjukdom som cancer tar över människor, dödar människor och raserar människors liv, känslor och vardag. Det bränner till under mina ögonlock och värker i mitt hjärta när jag tänker på det.Det är inte okej att något sånt här händer någonsin, men veckan innan jul.. Kom igen. Den här lilla flickan behövde en jul till med sin mamma, inte behöva gråta på julafton över att mamma aldrig mer finns.Idag går mina tankar till Alice och hennes familj. Vila i frid, Marie.