Sjätte december och andra advent, en ganska vanlig söndag för alla.

Men inte för oss, idag är det min systers dag. Bara hennes dag. Idag fyller hon sex år. Sakta men säkert håller hon på växa upp, jag minns henne som bebis. Jag minns hur älskad hon varit sen sjätte december för sex år sedan.

Jag är mållös, jag är SÅ full av känslor och värme för den här tjejen. Det finns inte en chans i universum att jag får ur mig det, varken skriftligt eller muntligt. Den här lilla tjejen betyder så oerhört mycket och jag älskar henne högt. Hon gör mig lycklig och stolt.

Jag är så stolt över min lillasyster Wilma. Hon är en så bra förebild för min dotter, hon är så älskad av min dotter och jag vet att Wilma älskar min dotter som om att det vore hennes egen lillasyster.

Ibland önskar jag att jag någon timme mer per dygn. Jag önskar jag hade en bloggtimme, en timme som inte snodde tid från någonting.

Jag har inte tid att blogga. Vi har lite att göra hela tiden och jag trivs med det. Vi pysslar, pyntar och bakar. Vi pyntar och adventsmyser, vi är fulla av julstämning. Det är så mysigt, det är precis så december ska vara.

Ska försöka blogga med lite kort någon dag snart igen, kul att ha för sin egen del och kul att inspirera andra.

Nu är jag riktigt trött, ögonen svider och kudden ropar!